Magisteruppsatsbloggen

 Det är lite kul när en googlar och hittar att fler har citerat vår uppsats. Hittar lite då och nu nya böcker och uppsatser som citerar oss. Snuten i skymningslandet är en gedigen bok av Mikael Tapper som handlar om polisberättelser (idé- och kulturhistoria). Han citerar vår uppsats också. Även i hans engelska utgåva: Swedish Cops: From Sjöwall and Wahlöö to Stieg Larsson Sedan när jag sökte på google scholar finns det en uppsats från ett Universitet i Sienna som citerar oss: Pippi Långstrump... Il primo a dare un giudizio negativo fu John Landquist, (1881 - 1974, ricercatore e critico letterario, professore di Pedagogia e di Psicologia presso l’univer sità di Lund) che in un articolo intitolato “ Dålig och prisbelönt” (“Scadente e premiato”), pubblicato il 18 agosto ... e «la memoria dell’anormale bambina e delle sue disgustose avventure nel libro della Lindgren, non può diventare, sempre che venga ricordata, altro che una sensazione di qualcosa di ...

Upptäckte att vår uppsats blivit citerad av en som skrivit kandidatuppsats på Bibliotekshögskolan här i våras. Jag upptäckte det faktiskt av en slump när jag gjorde en sökning på mig själv+ blogg på google. Det är en uppsats som skriver om barnbokskritik (naturligtvis) och hon har med oss i inledningen att vi ser att barnbokskritiken har två skilda inriktningar: Den pedagogiska och den estetiska osv. Givetvis är vi med i källförteckningen också, som enda magisteruppsats och frotterar oss med d övriga forskarna. Lite kul är det tycker jag. Länk till uppsatsen här.

Ja så har man hämtat ut sitt fina examensbevis som var på 4 sidor på allra finaste papper med vattenstämpel + ett Diploma supplement också det på fyra sidor. Det gick i rekordfart på slutet och jag är full av beundran för examensenheten på högskolan som gjorde detta så snabbt. Denna bilden passar väl bra nu även om jag inte dricker drycken i fråga. (Den är förståss god att spetsa glöggen med)Jag hittade bilden på en arbetskamrats blogg och kunde inte låta bli att sno den.

Nu är vår uppsats äntligen publicerad i Bada. Det känns underbart. Att det dröjde så länge berodde på ett missförstånd eller en komunikationsmiss mellan vår handledare och oss. Men nu ligger Pippi där så alla kan läsa den. Ja då är det väl "The end" det sista jag har att skriva på denna bloggen skulle jag tro.

Nu väntar vi bara på att vår uppsats skall publiceras i högskolans publliceringsdatabas Bada och att poängen skall rapporteras in i Ladok så kan vi söka examen och den hanteringan skulle ta ca 3 veckor har jag blivit upplyst om. Ja så vi kanske kan ha vår examen klar innan jul då i alla fall. Inte så illa pinkat!

Just nu lever vi i ett vacum känns det som. Vi skickade upp vår uppsats efter konstens alla regler efter vårt godkända slutseminarium med alla kompletteringar gjorda och ett Word-dokument som berättade exakt vad vi gjort och det var nu tre veckor sedan och vi har inte hört någonting varken från vår handledare eller examinatorn Jag frågade vår handledare i mitten av förra veckan när jag mötte henne på en konferens, och då fick jag reda på att hon hade skickat uppsatsen till examinatorn efter genomläsning och hon tyckte vi hade gjort de kompletteringar som efterfrågades och att vi skulle bli kontaktade av henne när allt var färdigt. Att vi var godkända var det inget tvivel om men betyget vill vi ju gärna ha reda på och även vill vi att våra poäng ska bli inrapporterade i Ladok så examen kan sökas! Ja här står vi nu och är färdiga men man kan inte riktigt fira att man är färdig och gratulationerna som man får känns inte riktigt som om man vill ta emot liksom. Man har ju inte fått svart på...

I fredags skickade vi in uppsatsen igen med gjorda kompletteringar så får vi se om den blir godkänd, får betyg och kan publiceras i Högskolans publiceringsdatabas Bada.

Ja riktig bra kändes det faktiskt. Naturligtvis fick vi några kompletteringar som vi har tre veckor på oss att göra och vi har gjort det mesta nu. Vi hade även opponering dagen efter vårt slutseminarie och det kändes också bra. M flyttar ju på Onsdag. Redan nu i helgen tömmer de lägenheten och kör ner allt till Skåne. Snyft! Jag kommer att sakna min bästa vän och kan inte fatta hur jag skall kunna vara utan min tvillingsjäl. Det får bli mycket SMS, Telefon och mailkontakt istället förståss men det kan inte ersätta det vi haft tillsammans. Vi var ute i Torsdags och firade på Harrys att vi faktiskt var färdiga och M hade en present till mig! Jag fick ett kort på henne där hon hade styrt ut sig till "bibliotekarie" med hårklämmor och stora glasögon. En Pippi Långstrumpdocka och ett par glasögon och klämmor till mig också så jag nu kan se ut som en riktig bibliotekarie. Längst ner i kartongen låg en musmatta med ett kort på mig och M taget vid samma tillfälle som den bilden längs...

Jaha då har vi passerat nålsögat med uppsatsen och det blir dags för ventilering nästa vecka. Vi har också fått tid för att opponera på en uppsats, så den läser vi nu för fullt. Den verkar rätt bra så det blir nog förhoppningsfull en konstruktiv opposition. M har sålt sin lägenhet och flyttar ur den redan 1 oktober! Knappt att vi hinner få till någon fest att fira att vi är klara och att vårt uterum är färdigt för det blir det ju inte i september! Denna helg ska vi fira makens syster som fyller 40 Nästa helg får vi österrikefrämmande och sedan åker maken till Costa del Sol så hur ska vi hinna med det! Nu ska jag krypa till kojs och förhoppningsvis bli av med min huvudvärk och bara känna lycka för att vi får gå upp till seminarie!! Godnatt!

Nu äntligen kan vi säga att vi är KLARA med med magisteruppsatsen! Det känns helt jättekonstigt och jag fattar inte att det verkligen är så. Men så är det faktiskt. Vi skickade in den igår eftermiddag till seminariesekretariatet. Jag har inte fått någon bekräftelse, men det hoppas jag verkligen de kostar på sig att maila, så man inte behöver sväva i ovisshet om den kommit in eller inte. Vi glömde dock att uppdatera innehållsförteckningen, så jag fick skicka ett mail till med den rätta versionen. Typiskt va! Abstractet på engelska blev lite längre än det fick, men vi ville ha med ganska mycket så vi hoppas vi inte får nerslag på det. Ja nu är det bara att vänta och hålla tummarna för att eximinatorn skall låta oss gå upp och försvara uppsatsen i september!

Nu har jag satt maken på att korrekturläsa vår nästan färdiga uppsats. Han ser ju med helt nya gröna ögon på den och hittar en del som vi kan ändra i morgon. I morgon är sista dagen före inlämning som vi gör på kvällen. Uppsatsen skall vara inlämnad före 8.00 den 2 september. På vår sista handledning fick vi beröm för att den var bra och det var roligt att höra. Vår handledare hade lite förslag på hur vi skulle kunna förbättra uppsatsen och vi satt sedan hela Onsdagen och gjorde de förbättringarna. Vi har lite kvar vi skall göra i morgon och det vi inte hinner göra får vi ta upp först på seminariet. OM vi får gå upp...

Ja nu har vi efter sommaren tagit upp arbetet med uppsatsen igen. Den växer inte längre, snarare krymper. Vi tar bort överflödig information, upprepningar och ändrar och filar på den så att vår handledare skall bli nöjd. Vi skall ha (förhoppningsvis sista handledningen) på Onsdag. Vad som är svårt nu är att se till så att det inte finns några utsvävningar utan att bara det väsentligaste är med. Teoretikerna måste tryckas in med skohorn och tidigare forskare måste diskuteras utifrån vårt resultat. Vi hoppas att vi kan lämna uppsatsen till granskning i början av September och förhoppningsvis gå upp vid första seminarietillfället, den 17 September. Får vi inte det vet jag inte vad vi gör. M säljer sin lägenhet nu och flyttar hem till Skåne för gott. Snyft hur ska jag klara ett liv utan henne?

Skrivandet ska nu ta en liten paus. Lite rättning återstår denna veckan bara.

Idag satt vi länge och nu är vi i slutspurten (hur många gånger har jag inte trott det?) Vi hade handledning i veckan och fick bra konstruktiva förslag hur vi skulle gå vidare. Naturligtvis ville vår handledare ha in mer Bourdieu i analyserna av recensionerna och det tycker vi att vi nu har gjort. Vi är inte helt färdiga, utan skall skicka uppsatsen mellan oss nästa vecka och sedan tar vi semester en månad för att sedan åter plocka upp den i Augusti och läsa med nya fräscha ögon hoppas vi.

Det känns naturligtvis så när vi ställt in oss på att bli färdiga och ha seminarie denna veckan, men vi jobbar åtminstone inte under press och det passar mig bäst. Vi har tagit en välbehövlig paus på nästan en vecka och satte igång idag igen och det kändes som om vi gjorde bra ifrån oss. Sist vi hade jobbat och skrivit massor i en hel timma så försvann hela arbetet och vi fick sitta kvar en timma till och försöka komma ihåg allt vi hade gjort. Det var något konstigt med datorn naturligtvis.... Bourdieu börjar finna sin plats i vår analys nu. Vi skriver det sista nu denna veckan för att ha handledarträff på Tisdag och sedan skall det vara klart. Tyvärr får vi vänta ända tills i slutet av September innan vi har chans att gå upp... Men sånt är livet...

Tråkigt känns det att vi har fått inse att vi inte kan lämna in uppsatsen för granskning i morgon. Vi fick helt enkelt dra tillbaka vår anmälan och jobba på nu i lite lägre takt fram till midsommar. Sedan får vi ta semester och lägga undan uppsatsen för att sedan anmäla till granskning vid första tillfället i höst. Vi har saker vi måste arbeta om och strukturera bättre, så uppsatsen håller ihop bättre och till det behövs tid naturligtvis. Det är inte gjort på en eftermiddag. Det bästa med det är att vi slapp arbeta nu i helgen och vi fick tid att vara lediga för en gångs skull.

Uppsatsen börjar kännas som en sådan där flugfångare som man hade förr med klister på. Emils pappa fastnade väl i en om jag inte minns fel. Nu sitter både jag och M fast i den och kommer liksom ingen vart. Idag gick det dock bättre än i går - en liten tröst i eländet. Men frågan är om Bourdieu kommer att kunna passas in mer än vi har gjort och vår handledare är inte nöjd! Pust och stön

Idag känns det inte så bra med uppsatsarbetet. Det segar sig liksom framåt. Vi tar två steg fram och ett bakåt. Men det måste bli lite bakslag ibland för att det skall bli bra intalar jag mig. Vi måste kämpa hårdare för att få in våra teoretiker på våra analyser och det känns så fruktansvärt krystat det här akademiska. Hur kan någon tycka att det är viktigt! Vi kommer aldrig någonsin mer att ha nytta av att kunna tillämpa en teori på detta sätt som vi får göra här. Man får verkligen klämma in den med skohorn. Vi känner oss helt hjärntvättade. Man får väga ord på guldvåg för att det inte skall bli fel någonstans. Om vi blir färdiga, och jag säger OM för just nu vill jag bara slänga uppsatsen och aldrig titta på den igen, så kommer det att dröja mycket länge innan jag läser en teoretisk bok igen!!!

Idag har vi suttit och skrivit oavbrutet från nio på morgonen till fem på eftermiddagen. Det känns lite konstigt att cykla ner till min arbetsplats på en söndag, men det fungerar ju bäst för oss att jobba där när det inte är så många där. Idag var det inte mycket folk där och jag såg inte ens till biblioteksvakterna, men vi satt ju instängda i rummet mellan personaldelen och den publika delen av biblioteket. Jag hade med mig tre kokta ägg och lite grönsaker och M hade påpassligt tagit med makrillfiléer och bröd precis som om hon visste att jag inte hade makrillfiléer hemma. Ibland känns det som om vi har någon telepatisk förmåga. Likadant när vi jobbar ihop. Även om vi blir lite irriterade ibland på varandra för vi tänker annorlunda och inte förstår varandra så har vi "lärt oss" varandra och vet var gränsen går, så vi håller oss på varsin kant om det skulle börja hetta till i diskussionerna och går över på något annat. Precis som ett gammalt strävsamt par. Vad jag kommer att ...

Nu har vi hittat ett bra flyt att analysera artiklarna på, så nu går vi igenom alla en gång till och redigerar lite. Vi hittade flytet idag och sen var det dags för mig att sätta mig på cykeln och cykla hem. Typiskt men maken är inte hemma och klockan var nästan åtta så jag vill inte att Callemannen ska vara ensam när det blivit mörkt ute. Nu blir det i och för sig inte mörkt förrän så där tio halv elva men jag måste ju fixa lite mat till honom och så går han och lägger sig vid nio så... Maken hittade en sån härlig bild på Emelie när hon läser ja vadå? om inte Pippi, så jag var tvungen att ta en bild på den och lägga upp här på bloggen. Vi letade kort att ha på Hannas studentskylt och då hittade han fotogeniqua Emelie naturligtvis. Vi hittade flera fina bilder på Hanna också förståss.